Fortsätt till huvudinnehåll

Studie: Blockad & Bondemajoritet


 I nästa del i boken "Blockaden" avhandlar Nimzowitsch begreppet bondemajoritet.

Exempel 1

 

I detta diagram åskådliggörs en bondemajoritet där vit har tre bönder mot svarts två bönder på kungsflygeln. En sådan uppställning måste resultera i en fribonde. Ingen är i detta läget en fribonde men en av dem är mindre begränsad än de andra - bonden på f-linjen. Den är ämnad att bli fribonde och är således en "Kandidat". "Den bonde i en bondemajoritet som saknar opponent skall således ges en akademisk titel - Herr Kandidat". 

 Kandidaten har i detta förkörsrätt, inte bara strategiskt utan även pga artighet. Denna bonde skall leda avancemanget framåt (f4-f5) därefter (g4-g5) och sedan f6.

Exempel 2 

 

 Står dock svarts bönder uppställda som i exempel 2 skall avancemanget ske som följer f4, g3, h3, g4 och f5. Nimzowitsch konstaterar att många svagare spelare dock börjar med g-bonden, detta måste undvikas eftersom man då kastar bort fördelen med en bondemajoritet.

Hur skall man då bemöta en bondemajoritet? 

En följd av ovanstående teori om kandidaten är att man skall försöka immobilisera den genom att tvinga en av de andra bönderna att avancera, på så vis kan kandidaten sedan blockeras. 

Exempel 3 - Match

 Följande parti utspelade sig 1923 i Copenhagen Six Master Tournament

I denna match mellan Nimzowitsch och Tartakower  har svart en bondemajoritet på damflygeln medans vit en fribonde i centrum. Denna kan dock blockeras genom Ld6. 

Här beskriver Nimzowitsch att man bör skilja på stark och svag blockad. En blockerare som lätt kan attackeras och som har lite eller ingen support från sina kamrater har liten effekt.

 

23. Sc2!    a5 

24. a3                   // Avencemanget av kandidaten stävjas

24 ...         Sf5

25. Td3               //  För att öka trycket mot kandidaten med Tb3. Det bästa vore givetvis om man kunde locka svarts a-bonde att avancera till a4 så att en blockering på b4 vore möjlig.

25 ...         Tc8    // För att driva bort vits springare och placera sin egen springare på d4.

26. Lg4!    Txc2 

27. Lxf5    b4     // Blockade Ld6 var nödvändig här

28. axb4    axb4     

29. d6!             // Fribondens expanderingslust har skapat en lycklig omständighet, nämligen att tornet på c2 hänger

 

29...    Tc3! 

30. Txc3    bxc3? //Misstag svart skulle ha tagit med löparen. Fribonden skulle ha stannat i b-filen.

31.d7    Kf8

32.Tb4!    Ta8    // Spelar ingen roll svart är förlorad här

33.g3        Ke7

34.Tc4    Td8

35.Kg2             // Svart är förlorad då vits torn kan slå två flugor i en smäll. Den bevakar fribonden samt kan bryta svarts blockad på d8.

35...    h5         // Förhindrar vits kung att marchera till h6.

36.h4    Tg8

37.Tc8    Td8

38.f4!    Ld4

39.g4    hxg4

40.h5            // Svarts blockerare Tornet och kungen får mer att göra då fribonden på h-linjen är på framryckning

 

40...    Lb6

41.h6    Kf8

42.Txc3    Kg8

43.Tc8    Kh8

44.Kg3    Tg8    // För att göra blockaden mer effektiv

45.Te8    1-0     // Vit hotar matt med h7.

 

 

 

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Reflektioner över Bönders expansionslust och Nimzowitschs förklaringsmodell av densamma

 Som jag skrev i inlägget om "Studie: Bönders expansionslust II" ( Se här ) så tyckte jag att det var lite lustigt att Nimzowitsch inte nämner promoveringen av bondepjäsen som en viktig underliggande drivkraft till bondens expansionslust. En teori till detta skulle kunna vara att det sättet att värdera material inte ännu tagits i bruk, man skulle t.ex. kunna tänka sig att det statistiska underlaget ännu var tämligen skralt då det på 20-talet då  ännu inte existerade några "Schackdatabaser" i modern mening utan man istället fick förlita sig på publicerade ströpartier från diverse tidsskrifter.  Efter att ha undersökt denna sak närmre har jag dock vederlagt denna teori då jag  i Capablancas "Chess Fundamentals" en sektion om just detta. Under  pjäsernas relativa värde , skriver han: ".. There is no complete and accurate table for all of them and the only thing to do is to compare the pieces separately" .  Vidare skriver han "For all general th...
Skicka en kommentar
Läs mer

Introduktion - Kan man börja spela Schack i medelåldern?

Ja, så löd frågan jag tämligt nyligen ställt mig själv, vidare är det just den frågan som jag empiriskt tänkte försöka bena vidare i och samtidigt här på bloggen dela mina tankar och umbäranden.  När man är snart 50 år fyllda, finns det då chans att lära sig spela schack?  Hur kommer det sig att man ställer sig just den frågan? Ja, för undertecknad bestod startskottet i att jag och min yngsta dotter gick förbi ett gigantiskt schackspel på semestern (ni vet et sånt där som är flera meter x flera meter stort och där rutorna är färglagda direkt på betongplattorna) och hon ville genast spela detta stora spel. Min initiala reflexmässiga och något förvånande tanke var "Nej, vi lägger oss vid poolen istället", men tack och lov kickade pappa-algoritmen genast in och min mun svarade "Ja självklart gumman!". Det höll nästan på att resultera i en pinsam situation då jag fick gräva i mina djupaste minnesvalv för att komma ihåg hur pjäserna skulle stå. Efter några minuters stöka...
Skicka en kommentar
Läs mer