Fortsätt till huvudinnehåll

Studie: Philidor och hans behandling av bönder

 Francois Andé Philidor (1726-1795) var förutom en kompositör som levde under upplysningstiden en hejdundrande begåvad schackspelare. Han var inte bara överlägset starkare än sina dåtida landsmän, han bidrog även till att avancera kunskapen och den teoretiska behandlingen av schack. Hans bok "Analyse du jeu des Échecs" från 1749 blev en riktig kioskvältare som ungefär 100 år senare hade tryckts i hela 70 editioner med översättningar till engelska, spanska, tyska, ryska och italienska.

 

Första sidan ur Philidors avhandling med ett porträtt på författaren själv 

Som schack-teoretiker var kanske hans främsta bidrag till förståelsen av schack hans insikt hur viktiga böndernas roll är för att nå framgång i ett parti. Han skriver: 

"My main purpose is to gain recognition for myself by means of a new idea of which no one has conceived, or perhaps has been unable to practice; that is, good play of the pawns; they are the soul of chess: it is they alone that determine the attack and the defense, and the winning or losing of the game depends entirely on their good or bad arrangement." 

Philidor levde och verkade i Paris tills dess att den franska revolutionen bröt ut då det plötsligt blev behäftat med risk för både liv och lem att vara nära associerad med hovet. Att han inom schacket var en uttalad bondevän var nog knappast något som skulle passivisera en arg mobb med högafflar. Att han var beundrad av Voltair och Rosseau hjälpte också det föga då revolutionsregeringen noterat honom på sin lista av icke önskvärda personer. Därmed flydde Philidor landet och bosatte sig i London, där han sedemera tillbringade resten av sin jordebana.

Jag skall här på bloggen gå igenom några partier som IM Thomas Engqvist valt ut till sin artikel "PHILIDOR - den första positionsspelaren" som publicerades i Tidskrift för Schack Nr 7 1990. (Tack Thomas för tipset!)

 Exempelparti 1:  Philidor - Conway, London 1788

Philidor spelar utan sin ena springare men får starta med två drag (Stockfish 11 ger bedömer denna position som ungefär -4, medans Stockfish 19 ger positionen hela -6.2 till svarts fördel). 

(0). e4 

1.f4 d5 

2.e5 d4 

3.Bc4 c5 

4.d3 e6 

5.c3 Nc6 

6.a4 

Skapar en flyktruta till löparen 

 

6...Be7 

7.Nf3 Nh6 

8.O-O O-O 

9.Bd2 Kh8 

10.h3 

 

Förbereder g4 och f5 

10...Nf5 

11.g4 Ne3 

12.Bxe3 dxe3 

13.Qe2 Na5 

14.Ba2 c4 

15.d4 

 

Philidor håller hellre sin bondekedja intakt än att ta bonden 

15...Nb3 

16.Rad1 Qa5 

17.Qxc4 

Nd2 tar bonden och försvarar sin egen a-bonde 

18.Nxd2 exd2 

19.Rxd2 a6 

20.Bb1 f5 

21.b3 b5

22.axb5 Qxb5 

23.Bd3 Qxc4 

24.bxc4 

 

Intressant! Varför inte löparen med tanke på att Philidor är så besatt av att hålla en fin bondekedja? 

24...Bb7 

Ahh, just det, Philidor tänkte nog på en framtida bondestöt på och kunde således leva med dubbelbonde lite temporärt? 

25.c5 Rad8 

26.Kh2 Be4 

27.Bxe4 fxe4 

28.Re2 a5 

29.Kg3 Bxc5 

 
Beskåda bondekedjan!

Conway offrar sin löpare som ändå är instängd för att få igång en attack med tornet på d3 

30.Rxe4 

Philidor vill inte förstöra sin bondekedja för en lumpen löpare  

30...Be7 

31.Ra1 Ra8 

32.h4 Rfc8 

33.Re3 a4 

34.f5 a3 

35.fxe6 a2 

36.d5 

 

(Här tycker datorn att vit har utjämnat, men utifrån mitt mänskliga perspektiv skulle jag nog valt vits position hellre än svart redan för några drag sedan) 

36...Bc5 

37.Rf3 Kg8 

38.d6 Rf8 

39.e7 Rxf3+ 

40.Kxf3 Kf7 

41.Ke4 Ke8 

42.Kd5 Bxd6 

 

Jag förstod inte helt varför Conway kastar bort sin löpare här då man knappast spelade detta parti med klocka (?) men efter att ha tittat på några varianter här med hjälp av datorn står det klart att svart är bortom all räddning vid det här laget.  

(42...Bb6 43.Ke6 Ra7 44.Rf1 Rxe7+ 45.dxe7 a1=Q 46.Rf8#)
(42...Rc8 43.Ke6 Rc6 44.Rf1 Rxd6+ 45.exd6 Bxd6 46.Rf8#) 

43.exd6 1-0 

Artikeln med ytterligare exempelpartier finns att läsa i helhet (vilket jag varmt rekommenderar) via TfS arkiv 

 

 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Reflektioner över Bönders expansionslust och Nimzowitschs förklaringsmodell av densamma

 Som jag skrev i inlägget om "Studie: Bönders expansionslust II" ( Se här ) så tyckte jag att det var lite lustigt att Nimzowitsch inte nämner promoveringen av bondepjäsen som en viktig underliggande drivkraft till bondens expansionslust. En teori till detta skulle kunna vara att det sättet att värdera material inte ännu tagits i bruk, man skulle t.ex. kunna tänka sig att det statistiska underlaget ännu var tämligen skralt då det på 20-talet då  ännu inte existerade några "Schackdatabaser" i modern mening utan man istället fick förlita sig på publicerade ströpartier från diverse tidsskrifter.  Efter att ha undersökt denna sak närmre har jag dock vederlagt denna teori då jag  i Capablancas "Chess Fundamentals" en sektion om just detta. Under  pjäsernas relativa värde , skriver han: ".. There is no complete and accurate table for all of them and the only thing to do is to compare the pieces separately" .  Vidare skriver han "For all general th...

Studie: Blockad & Bondemajoritet

 I nästa del i boken "Blockaden" avhandlar Nimzowitsch begreppet bondemajoritet. Exempel 1   I detta diagram åskådliggörs en bondemajoritet där vit har tre bönder mot svarts två bönder på kungsflygeln. En sådan uppställning måste resultera i en fribonde. Ingen är i detta läget en fribonde men en av dem är mindre begränsad än de andra - bonden på f-linjen. Den är ämnad att bli fribonde och är således en "Kandidat". "Den bonde i en bondemajoritet som saknar opponent skall således ges en akademisk titel - Herr Kandidat".    Kandidaten har i detta förkörsrätt, inte bara strategiskt utan även pga artighet. Denna bonde skall leda avancemanget framåt (f4-f5) därefter (g4-g5) och sedan f6. Exempel 2     Står dock svarts bönder uppställda som i exempel 2 skall avancemanget ske som följer f4, g3, h3, g4 och f5. Nimzowitsch konstaterar att många svagare spelare dock börjar med g-bonden, detta måste undvikas eftersom man då kastar bort fördelen med en bondemajorit...

Introduktion - Kan man börja spela Schack i medelåldern?

Ja, så löd frågan jag tämligt nyligen ställt mig själv, vidare är det just den frågan som jag empiriskt tänkte försöka bena vidare i och samtidigt här på bloggen dela mina tankar och umbäranden.  När man är snart 50 år fyllda, finns det då chans att lära sig spela schack?  Hur kommer det sig att man ställer sig just den frågan? Ja, för undertecknad bestod startskottet i att jag och min yngsta dotter gick förbi ett gigantiskt schackspel på semestern (ni vet et sånt där som är flera meter x flera meter stort och där rutorna är färglagda direkt på betongplattorna) och hon ville genast spela detta stora spel. Min initiala reflexmässiga och något förvånande tanke var "Nej, vi lägger oss vid poolen istället", men tack och lov kickade pappa-algoritmen genast in och min mun svarade "Ja självklart gumman!". Det höll nästan på att resultera i en pinsam situation då jag fick gräva i mina djupaste minnesvalv för att komma ihåg hur pjäserna skulle stå. Efter några minuters stöka...